Reflektion av Linnéa

Reflektion storyline

Min grupp gjorde en storyline där miljön i Vänern vid staden Lidköping behandlades. Storylinen behandlade social och ekologisk dimension inom hållbar utveckling. Barnen fick upptäcka hur vattenmiljön såg ut och vilka individer som finns där, de fick också lära sig hur vi människor påverkar sjön genom skräp och förorenade utsläpp. Den ekologiska dimensionen behandlades genom hur ekosystemet i sjön påverkas av människans miljöförstöring. Den sociala dimensionen bearbetades av barnen genom att prata om hur vattenlevande individer och människor påverkas av miljöförstöringen i Vänern. Dessa dimensioner har också utforskats ur ett historiskt perspektiv genom att barnen undrade hur Vänern såg ut förr, och de jämförde det med hur miljön i vattnet är idag. Genom att barnen fick utforska och jämföra tidsperioderna fick de också en insikt om att miljön i Vänern blivit bättre på olika sätt. Ett dilemma i lärande om hållbar utveckling kan vara att barnen tappar hoppet om framtiden när miljöförstöringar behandlas, samtidigt som pedagoger inte kan försköna bilden av verkligheten. Att barnen fick uppleva positiv miljöutvecklingen är viktigt. Människor måste få veta det positiva som händer inom miljöområdet (Landin, 2016). 

Vår storyline som lärprocess för barn, upplever jag som positiv. Det ingick fantasi, praktiska aktiviteter, teori och studiebesök. Denna blandning av aktiviteter kan vara rolig för förskolebarn och gör deras lärande meningsfullt. I läroplanen för förskolan står: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,”(Lpfö 98, 2016, s. 10). Vi använde oss av IKT när barnen fotograferade till egen fotodokumentation vid sjön, och när de fick prova att filma hur karamellfärg spred sig i vatten. Pedagogerna och barnen sökte tillsammans på internet efter relevant fakta om Vänern och miljöförstöringar. Fakta söktes efter att barnen hade byggt världen och karaktärerna utefter sina tankar. De fick inspiration till byggandet från besöket vid sjön. Inom storyline är det viktigt att inte ge barnen full information om ämnet man behandlar, innan de fått tänka själva först. Förutsättningarna för ett framgångsrikt och meningsfullt lärande för barn ökar, om de har egna funderingar om ämnet innan de får mer kunskaper från vuxna (Storyline Sverige, 2018).

Sjön besökte vi i början av arbetet, men det betydde inte att barnen visste hur det såg ut under ytan eller hur fiskarna såg ut. Världen och fiskarna utformades utefter barens tidigare erfarenheter. Dock anser jag att det kan ge barn inspiration om man först besöker det ekosystem man vill fördjupa sig i. Det behöver inte betyda att pedagogen ger all information, barnen kan utforska platsen själva. Det är väsentligt med en konkret upplevelse i början av arbetet, för att barnen ska förstå sammanhang (Behrenfeldt et al., 2015).  Att ämnen behandlas via karaktärer som tillverkas av barnen är också positivt för barnens lärande. I vår storyline kunde barnen förstå hur situationen var i sjön med hjälp av fiskar de hade gjort som karaktärer. Det hade kanske väckt empatikänslor för individerna i sjön hos en riktig barngrupp. Det kan vara bra om barn och framtida generationer ser naturen och alla ekosystem som något vi människor måste bry oss om. Det är positivt för ekologisk hållbar utveckling.

I förskolans läroplan står: ”att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,”(Lpfö 98, 2016, s. 11). Jag tror en riktig barngrupp hade tyckt arbetet med världen och karaktärerna varit roligt, och på så sätt lärt sig mycket. Det kanske hade upplevts som en lek av barnen. Vi avslutade storylinen med ett besök vid Vänermuseet i Lidköping, det kan ge barnen en erfarenhet utöver det vanliga i förskole-sammanhang. För en barngrupp hade besöket troligen varit spännande och roligt.

Jag har lärt mig lite om hur en storyline kan fungera, men känner att tiden flöt iväg för fort i början av arbetet. Det tog tid att veta hur vi skulle göra i gruppen. Det har varit svårt att tänka hur mycket vi skulle styra eller inte, när vi inte hade riktiga barn med. 

Referenslista

Landin, S. (2016). Blir världen bättre?: [fakta om utvecklingen i världen]. (7., uppdaterade och omarb. uppl.) Stockholm: UNDP.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan 2016. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild publikation?id=2442

Storyline Sverige. (2018). Förförståelse. Hämtad 2018-01-09, från http://storyline.se/om-storyline/forforstaelse/

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A. & Wohlin, A. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Outdoor Teaching Förlag

AV: Linnéa Holmberg