Malin Nordström

                                  Reflektion av arbetssättet storyline

Storyline är ett arbetssätt som grundas på en praktisk, tematisk och probleminriktad undervisning. Det handlar om en berättelse som vuxna och barn skapar tillsammans men utgår även från barnens förkunskaper. Viktigt är att barnen för arbetet framåt men samtidigt utmanas genom variation av aktiviteterna. Storyline kan arbetas i mindre grupper, enskilt eller med hela barngruppen. Det pedagogerna ska styra över är starten och slutet på en storyline men kan även vara en hjälpande hand genom att ställa öppna frågor som för arbetet vidare (storyline.se).

Tidigare hade jag inte hört talas om arbetssättet storyline och ännu mer omedveten om hur det gick till. Till en början var det riktigt svårt att förstå arbetssättet. Det var först när grupparbetet drog igång som min förståelse ökade och jag insåg syftet med storyline. Storyline utgår mycket från barnens tankar och idéer. Det är helt enkelt det som för arbetet vidare. Därför upplevdes storyline som en utmaning då det handlar om att inta barns perspektiv utan en verklig barngrupp. Ytterligare en utmaning var begräsningen av tid. Från att inte ha någon uppfattning om arbetssättet till att under ett par veckor ha ett stort arbete färdigställt. För att storyline ska bli effektfullt krävs det större kunskap och mycket tid. I efterhand blev insikten att arbetssättet kan bli mycket givande och roligt på den framtida arbetsplatsen. Dels genom nyfikenhet då pedagoger aldrig vet vad barnen kommer med för idéer eller hur nästa steg i storyline företer sig. Björklund (2014) stärker detta genom att människans främsta tillgång är kreativitet. 

Arbetets gång fortlöper genom barnens frågor och undersökande. Därför ges många tillfällen till diskussioner där barnen får uttrycka sina åsikter men samtidigt lyssna till andras åsikter. Det självständiga arbetssättet kan resultera i att barnen blir motiverade och inspirerande till att skapa sin egna miljö och karaktärerna till den. Därför behandlas både delaktighet och inflytande. Även barnens perspektiv framhävs tydligt och de får användning för alla sina sinnen. Läroplanen (2016) menar att barnen ska få inflytande över sitt egna lärande. Demokrati lyfts också fram genom att barnen påverkar arbetet och framför sina åsikter. Mindre grupper kan öka det demokratiska värdet. Björklund (2014) stärker detta genom att demokrati är en viktig aspekt av ett hållbart samhälle och att demokrati ökar delaktighetskänslan.

Vi som grupp har arbetat med aspekterna social och ekologisk inom hållbar utveckling. Vi fokuserar på Sveriges insjö Värnen. Barnen får arbeta med tre olika fiskar som bor i sjön. Barn och fiskar kommunicerar via flaskpost. Målet är att barnen ska få förståelse för hur Värnen mår om skräp eller föroreningar hamnar i sjön. Även hur detta kan påverka fiskar som människor. Som många tror försvinner skräp som slängs i sjöar, vilket det inte gör. Denna insikt vill vi stärka hos barnen. Ideland (2016) anser genom att återvinna skräp istället för att kasta i vattnet så närmar vi oss målet med att få ett renare vatten och en mer hållbar värld. Under arbetets gång får de även en inblick i hur Värnen mådde förr och idag. Genom att barnen diskuterar och löser problem i fiskarnas miljö stärker de förmågan att samarbeta och samspela vilket bidrar till en ökad social hållbarhet i barngruppen.

//Malin Nordström, 2018.
Kurskod: HGF200

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Lund: studentlitteratur.

Ideland, M. (2016). Den kravmärkta människan. Lund: Celanders förlag.


E-resurser

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Storyline. (2018). Hämtad 09/01-2018. Tillgänglig: http://storyline.se/